Smulan = Syskonkärlek !

Smulis

Den vanligaste frågan jag får är konstigt nog: ”Varför kallas du för Smulan ?” Så nu tänkte jag reda ut hur det kommer sig att just jag har fått detta vackra smeknamn.


 

Det började för ca 5 år sedan, när min syster skulle retas lite. Så hade hon så bra fantasi så hon kallade mig för lilla smulan. Och då visade hennes kära lillasyster att hon har temperament som en rödhårig, vilket var precis vad hon ville. Så kära syster fortsatte att kalla mig för smulan, eftersom hon verkade tycka d var det roligaste som fanns. En dag var hon och hälsade på sin bästa vän Frida, och med det träffade hon Fridas lillasyster Jenny. Som råkar vara en av mina bästa vänner (sedan jag föddes är värt att tillägga), självklart var hon tvungen att tala om för Jenny att jag absolut inte gillade att kallas för smulan. Dagen därpå träffade jag Jenny i korridoren eller vad man kallar det, där gapar hon snällt ”HEJ SMULAN !”. Sedan berättade hon att min kära syster sagt åt henne att kalla mig för det, snäll som hon är. Detta fortsatte då, och fler och fler började kalla mig för Smulan. Efter ett tag vänjer man sig väl, och nu är jag riktigt fäst vid det. Kort sagt har jag väl insett att jag är rätt så liten. Men tro det eller ej ! Jag har faktiskt växt ganska många centimeter sedan denna historia började.






En annan intressant upplysning är att jag och min kära syster inte bråkar längre. Vi slutade nog med det när hon flyttade hemifrån, men d betyder inte att man inte blir irriterad på henne väldigt ofta. Men det är nog en form av syskonkärlek antar jag. Min andra syskonkärlek är nog lite tydligare tror jag, då syftar jag på min käre broder. Han och jag har aldrig bråkat, men detta kan nog bero på att han var 8 år när lilla jag kom till världen. Sen har jag nog alltid varit hans lilla gullegris. Eller om d var tvärtom, han har i alla fall alltid ställt upp på mig och det gör han än idag. Jämt hjälper han sin lilla klantiga syster som är duktig på att ställa till det för sig. Så är han alltid den som får en att känna sig bäst, och som han kan skryta om sin lillasyster ibland sen då (Mest på fyllan men d är ju då sanningen kommer fram). Men även annars med, när det känns som hopplösast säger han någonting så står man på topp igen. Jag vet faktiskt inte hur jag hade klarat mig utan honom. Alltid bäst för sin lillasyster ! :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback